Nytt år, samma möjligheter...

Jo, för visst är det så. Jag har inte sämre förutsättningar detta år till skillnad från andra år. Förutom att jag blir äldre och kroppen inte är lika snabb eller villig längre. Men jag väger typ lika mycket som vid de senaste årsskiftena och har ungefär samma mått. (se nedan).

Men det är ett jävla skit att jag inte väger mindre. Har nog gått upp ett par kilon under ledigheten. Men nu ska jag iaf fr.o.m. idag inte dricka alkohol resten av januari. Och så tänkte jag prova med 5:2 igen. Mådde ju bra på den. Men mest handlar det om rörelse. Har åkt längdskidor ett par ggr i vinter redan. Extra jobbigt med turskidor utan glid... Just nu är det blidväder de luxe. Pissetrist. Kanske jag borde gå till Friskis istället? Har ju minst 15 klipp där...

Köpte ju en elcykel i våras. Vilken supergrej. Den stals efter tre veckor men jag fick den faktiskt tillbaka. Nu skulle jag vilja ha vinterdäck, men de kostar 3000kr! Så just nu står den i garaget och vilar sig.

Jag var även på yoga en gång i veckan. Inte hela hösten men ungefär 10 ggr. Funderar på att fortsätta nu under våren men inte med den fysiska utan en som mer arbetar med min rörlighet.

Camilla har sitt egna projekt #minst100 som innebär att hon ska bli minst 100 år och bara i god form. Hon har åkt skidor varje dag på lovet, även idag då det är 4 plusgrader. En fighter. Jag får fortsätta på mitt sätt. Men längtar efter att få cykla även om det är med el...

2019
Knä 44
Lår 71
Stuss 119
Höft 118
Navel 117
Midja 106
Byst 113
Överarm 34
Hals 43

2018
Knä 41,5
Lår 69
Höft 113
Stuss 114
Navel 107
Midja 101
Byst 112
Överarm 33,5
Hals 40

2017
Knä 41,5
Lår 72
Stuss 114
Höft 117
Midja 102
Navel 110
Byst 115
Överarm 33
Hals 43

Ett år senare, nu med elcykel!

Ja, igår köpte jag en elcykel. Svinmycket pengar och kanske värre än jag behöver, men nu är den min! En Cannondale Cujo El. Blå och orange. Lyx mig!

Och det har varit en helt ok start på detta år. Väger som förut ungefär ca 104kg. Men jag har tränat nästan två gånger i veckan sedan årsskiftet. En gång på skidor. Längdskidor - fattar ni?! Jag på längdskidor. Eller ja, turskidor. Och jag vet inte om jag skulle vilja kalla det att åka heller, mer gått på skidor. Men jag har tydligen slutat att hata det eftersom jag åkt frivilligt och ensam ett par gånger. Hurra för mig.

Sedan har jag varit på Friskis och Svettis. Även det nästan en gång i veckan. Så nöjd.

Tjejmilen i fjol drog Camilla runt mig på 1:17. Tjockare än året innan, lika otränad... Det resulterade i hopparknä. Något som vanligtvis drabbar volleybollspelare eller basketspelare. Gick med käpp ett tag - ganska coolt. Var inte till läkare, tänkte att det skulle gå om sig. Till slut gick jag och då fick jag diagnosen. Skulle till sjukgymnast, har inte varit dit ännu. Är såklart mycket bättre. Men inte helt stabil. Kanske cyklingen kan hjälpa mig med det?

Har varit yrselfri länge men sista två månaderna har jag haft några yrsel, känns sådär... Stel i nacken och bröstryggen. Borde väl boka lite hjälp.

Men jag är glad och tycker att jag är starkare än på länge. Kondisen kommer väl så småningom. Nu ska rumpan vänjas in vid cyklingen. Så kul, fast att jag har lite dåligt samvete över att jag spenderat en så hysteriskt massa pengar på mig själv. Tackar mamma. Det är detta jag köpt till mig själv för arvet. Varje gång jag cyklar så kommer jag tänka på henne...

Det går ju att följa mig på movescount.se också om det är så att någon vill veta exakt vad jag gör...

Nu till måtten.
Knä 41,5
Lår 69
Midja 101
Navel 107
Höft 113
Stuss 114
Överarm 33,5
Hals 40
Byst 112

Nytt år, nya möjligheter.

Inte fan händer det något, trots de bästa intentioner.

Jag vägde mig på jobbet, 106,8kg nu efter påsk.
Vad gör jag då?! Slutar äta godis varje söndag. Tränar inte om jag inte kan vinna något. Just nu är det ICA-klassikern som jag är med i. Vasaloppet gick bra tack vare att jag fick åka långfärdsskridskor. Nu har cykelmomentet börjat. 30 mil innan 11 juni. Pust. Jag har cyklat i en timme, vilket enligt dem motsvarar 1,6 mil. I verkligheten är det närmare 1,2 - så långsamt går det... Det var en tur tor jobbet, så jag har räknat ut att jag måste göra det 29 ggr till. På 50 dagar. Kommer bli svårt. Har nästan givit upp redan.

Och måtten då?
Knä 41,5
Lår 72
Stuss 114
Höft 117
Midja 102
Navel 110
Byst 115
Hals 43
Överarm 33

Bedrövligt, men sant. Och vad som mer är sant att jag förlikat mig med tanken att det här är jag. Ända tills jag ser mig på bild och faller ner i en djup svart brunn... Jag som lovade mig själv att inte handla på STOR-avdelningarna har börjat kolla in deras reor.

Jag vet att jag kan. Vilken är min ursäkt?! Läser just nu Fuck your fears av Johannes Hansson och inser att detta är nog min största rädsla och han listar även ett gäng ursäkter. Känner igen dem...

Seeya

Nya tag

Jag har bestämt mig. Igen. Detta är typ samma inlägg som förra men det är mest ett bevis för att jag har bestämt mig. Igen. Efter jag skrivit detta ska jag ut.

2014 kommer gå till historien som det värsta träningsåret ever. Jag hade noll motivation och tränade i princip inte alls. Jag gick upp 13 kilo tror jag. Och då hade jag kört 5:2 på våren och gått ner 8... Bedrövligt.

Nu väger jag kanske 105 kilo och det är skit. Ser skendräktig ut och är egentligen förvånad över att jag inte fått frågan om vi ska ha smått.

Jag hittade igen denna blogg för inte så länge sedan och inser att jag aldrig varit nöjd med min vikt - alltid på väg neråt. I nästa hela mitt liv. Jag minns en gång när jag nyss blivit tonåring. Jag tränade simning på gamla badhuset och jag och en träningskompis stod bredvid varandra framför en helkroppsspegel. Jag var en sparris med begynnande kvinnlighet. Min kompis var väl typ 15 cm kortare och nästan nästan mullig. Där stod vi, barn, och klagade på hur vi såg ut.

Jag hade en intensiv träningsperiod när jag bodde i London och kom hem därifrån och vägde 68 kilo. Då var jag nog lite för smal enligt många, men det var också då jag träffade min man. Det har satt sina spår... Sedan dess har jag vägt allt mellan 73 och 105 (förutom graviditeterna, den tyngsta var 108 och där jag nästan nu).

Jag läser denna blogg som jag startade 2006 då jag bestämde mig att nu jävlar. Då vägde jag inte ens 90 kilo. Jag har i långa perioder vägt mig varje fredags morgon och har då haft koll på upp och ner kilon. Nu har jag inte vägt mig alls från i våras till nyss. Och vad resulterade det i? 13 kilo upp! Galet!

Kollade mitt BMI, det är över 30. Vet du vad det betyder?! Fetma. "Men det syns inte", säger alla. Vet du? Det tycker jag är synd... Det är inte många som tror på  mig när jag säger att jag väger över 100kg.

Så nu har jag bestämt mig efter att ha typ tre söndagar i följd blivit mer och mer irriterad och irriterande för min omgivning för att jag inte förmår mig lämna soffan. Jag ser ut som jag gör - deal with it!!! Men det som måste förändras är att min kropp är i så dåligt skick att det är hemskt. Jag känner hur lite jag orkar, hur dålig min hållning är och att jag inte mår bra. Jag vill leva länge till och det kommer jag inte göra om jag inte tar tag i den enda kropp jag har! Så träning för att leva längre är den nya motivationen.

Och såhär ska jag göra för att börja:

Jag gör en kombo av Jon, Martina och Lena. Om jag har bestämt mig för att träna och sedan känner att jag inte vill så ska jag inte tillåta mig att ta ställning till om jag jag ska träna eller inte förrän jag bytt om och står på bron. Vill jag fortfarande inte kan jag gå in igen. Och jag ska börja med att springa (jag vet jag att jag har kunnat förflytta mig en mil springandes förut så jag kan springa). Jag byter om och ställer mig på bron, sedan springer jag så länge jag orkar i en riktning och sedan går jag tillbaka. Jag får inte vända utan ska fortsätta tills jag inte orkar längre. Om jag minns rätt från Martinas bok sprang hon typ 7 eller 12 min första gången. Spännande att se hur många minuter det blir för mig... Och sedan ska jag få tag på löpträningspapperen från Lena och lägga upp variationen i löpning utifrån dem. Har mina träningar på tisdagar redan nu, då tränar jag på att hjula. Det ska jag kunna innan sommaren är tanken. Och så ett löppass i veckan. Allt annat är bonus.

Önska mig lycka till!
Frutto

Aldrig nöjd

Två år sedan jag skrev, den har väl ingen funktion längre kanske, denna blogg.

Jag har varit och vänt på 87kg och uppåt typ 103. Nu väger jag 101 ungefär och gillar det inte.

Men om man läser alla inlägg här på bloggen så är jag aldrig nöjd. Och om jag funderar lite mer så har jag aldrig, aldrig, aldrig varit det. Det är lite synd egentligen. Slöseri med tid.

Hur kommer det sig att när man har kunskapen att man (läs jag) skiter i att leverera utifrån den?!

Det har gått så långt nu att det inte är vikten jag oroar mig mest för - det är hälsan. Jag är verkligen i dålig kondition. Orkar inte mycket och jag känner att min kropp inte har kraften. Det är ingen skön känsla...

Måtten ska vi inte tala om. BMI, det får vara hur trubbigt som helst, men det indikerar fetma. "Men det syns ju inte på dig. "Du kan aldrig väga 100 kilo - du skämtar?!" Ibland undrar jag om det vore lättare om jag såg fet ut?

Hur som helst så måste jag prioritera hälsan. Jag måste räcka länge till.

Äldste sonen har blivit vegetarian. Jag kanske borde haka på... Nej, tror inte det. Men jag kommer att äta mindre kött, det känns bra. Att ha det mer som tillbehör kanske.

Han tränar mycket och har en fantastisk drivkraft. Jag tror jag ska prata med honom mer om varför han tar hand om sig så väl. Hoppas bara att svaret inte är: Jag vill inte bli som du...

Jag fick ett tips av Camilla: Varje gång som du funderar på om du inte ska träna så ska du skjuta fram det beslutet tills då du står utanför dörren ombytt. Om du ff inte vill kan du gå in igen. Men du får inte fatta dessa beslut sittande i soffan!

Värt att prova.

Idag blir det städning av garaget och det är iaf tyngdlyftning!

Seeya

100 kilo vispgrädde

Påsk och jag ställde mig på vågen hos bekanta som vi besökte. På morgonen, nypinkad och naken.

Över 100kg, nära 101 faktiskt. Konstigt att jag inte är mer deprimerad och fyllt av ångest. Hur fan gick det här till?! Blir förbannad, tyvärr bara för stunden sedan tar jag en portion till och tänker att jag duger som jag är. Vilket är sant. Men jag måste räcka länge.

Så jävla sugen på en quick-fix. Typ 10 kg iaf, så jag kan börja om med träningen. Vet att det inte funkar. Men NU SKA JAG SKÄRPA MIG! Igen... En portion är vägen och så mer motion. Tre gånger i vecka måste det bli. Nu har jag inte ens lyckats med en. DÅLIGT!

Inser att jag borde gå ner 25 kilo. Fatta hur jävla mycket det är.

Ska börja cykla till jobbet. Hur svårt kan det vara. Är rädd för att bli svettig. Patetiskt.

Seeya
Frutto

Personlig tränare

Sedan v 37 har jag den ultimata lyxen av en personlig tränare. Det är en möjlighet som fanns i det projekt som skolan är med i. KRAFT heter det och är EU-finasierat. Klart man tackade ja!

Målet är tydligt: under 50 minuter på nästa Tjejmilen.

Sedan dess har jag dragit igång med träningen. Igen! Gick lite trögt i början med att komma iväg på Friskis&Svettis. Men sedan v. 39 har jag tränat två gånger i veckan. En med Marcus och en på Friskis&Svettis. Tisdag, torsdag, tisdag, torsdag. Fast denna vecka blev det fjällvandring i onsdags ist för löpning i torsdags. PT:n är borta på praktik i tre veckor...

Är lite förkyld nu, halsen är lite vass och näsan rinner. Men på tisdag är jag frisk igen.

Seeya
Frutto

Längesedan sist, som vanligt. Kort resumé...

Till bröllopet i februari hade jag gått ner 5 kilo som jag hade satt upp som mål. Kände mig superduktig. GI var jättebra för mig. Mådde bra och gick faktiskt ner. Nu mitt i sommaren är jag tillbaka på mina 92 kilo. *SUCK* Alla dagar är helgdagar och rosévin är ju så friskt och gott...

Jag har iaf varit runt sjön (6,2km) två gånger. Snart så är det dags för Tjejmilen. Och snart börjar Friskis&Svettis igen. Nästan hela våren gick jag en till två gånger i veckan på Friskis. Ett av passen var ett stationspass 90 min. Tortyr men bara i en minut i taget...Så himla bra och jag fick armmuskler som syntes!!! Nu är jag tyngre igen och mycket av kondisen är borta, men jag kommer igen. Dessutom så ska skolan vara med i ett EU-projekt som heter KRAFT. Det är individanpassat och eventuellt ska jag få en PT under hösten.

Det är så skönt att man alltid får en chans till... Snart är man tillbaka till rutinerna igen.

seeya
Frutto

p.s. Läste Viktiga Boken i börja på lovet. En liten kul bok om en som gick ner 25 kilo. Hon sa många bra saker, men det jag minns bästa är att tjocka människor hittar hela tiden tillfällen att unna sig något onyttigt. Det håller jag med om! Livet är en fest!

p.p.s. Min kära vän sprang en halvmara igår! Tänk att vi började träna samtidigt...

Tecken i tiden

Visst borde man förstått, när uppdämningen bakom rumpan i badkaret lätt överträffar Tre Raviners Damm i Kina. Eller när man faktiskt kan säga jag har inga kläder att sätta på mig fast klädkammaren är full och det dessutom är sant.

Att ens kompis säger att man blivit lite mer cylinderformad och att kläder med strech är det enda man står ut med.

Men allt är lätt att föneka och inte förstå.

Frutto

Tur att man har fler chanser...

Inte så konstigt att jag inte skriver här så myclet längre. Jag varken tränar eller yrslar. Fast det sista är inte sant. Jag har tyvärr haft ett gäng yrselanfall i december...

Idag var jag in på en butik som konkat. Allt till halva priset. Jag plockade på mig en hög med jeans och styrde kosan mot provrummet. Hade valt ut några "boyfriend"-jeans. Det ska ju vara modernt att ha jeans som ser ut som om man lånat dem av sin (förmodade större) pojkvän. Jag hade ett par svarta jeans oxå stl 34 (tum alltså). De gick inte att få på, men så var de slim oxå. Jag provade vidare i min hög och kom i ett par som satt fint, även enligt maken. Jag bestämde mig för att köpa dem. Döm om min förvåning när jag insåg att de som jag tänkt som over-sized satt som en smäck.

Så nu sitter jag här i mina snygga 38:or och tycker attt det är rätt skönt att man har en chans till och en till om det behövs. Kanske till nästa är att dessa brallor är lite mer "boyfriend". Fast då är det väl ute igen. Men då kan man alltid ha dem i stugan...

seeya
Frutto